Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for december, 2011

GOD JUL

Hej igen.

Vad har hänt? Jag vet inte – tiden har bara rusat iväg. Lilly har mått bättre och bättre sen hon har fått sitt antibiotika vecka efter vecka. Jobbiga veckor, där allt enbart handlade om sjukhuset, fram och tillbaka, fram och tillbaks. Som gick över i ett visst lyckorus, där alla mådde bra. Och sedan har det gått nerför. Men bara för mig och Kristian.Lilly mår finemang. Men vår kurva går upp och ner men på sistone har den befunnit sig långt nere i koordinationssystemet.

Just nu ligger Lilly inne för ännu en giftkur – vi åkte in i måndags kväll och hoppas vara ute på lördag morgon. Men redan efter en dag började vi på panik. Usch vad vi inte vill vara där. Lilly sa hela tiden att hon ville därifrån. Igår kväll skickade jag ut Kristian en sväng och sedan åkte jag hem med Louisa och Junis. Ohhh min Lillsnutta. Som hon sög åt sig all uppmärksamhet idag. Jag tog dagen, hela dagen och var bara med henne. På morgonen kröp jag ner i hennes nya prinsessäng och gosade en stund med henne, sedan var det lek, lek och lek. I timmar byggde vi upp tågbanan, lastade på och av tågen och övervakade att allt gick rätt till utan olyckor, eller förseningar. Min lilla skrutt. Så fin hon är och så mycket hon måste axla dag efter dag. 4 år – den finaste åldern nånsin? ohhhhhhh jag blir så förtvivlad när jag förstår att den här tiden bara tas ifrån oss. Snart har ett år gått och fast jag får vara med mina barn dygnet runt så känns det som jag träffar de mindre nu än när jag jobbade 8 timmar om dagen. Då kom jag hem och fanns där. Ibland bara några minuter innan det var läggningsdags – men jag var där. Hela jag. Hjärnan var med mig, kroppen likaså.

Lilly har haft besök av favofaster under hela dagen. Så enligt Kristian njöt hon i fulla drag idag.

Dagarna innan Jul är alltid jobbiga. Jobbiga för allt man ska hinna med. Jobbiga för oss då vi alltid blir påminda om Kristians mamma som bara fick lämna allt. Fruktansvärt smärtsamt fortfarande – fast det nu har gått 8 år. Julen en tid med sina nära och kära. Utan Birgitta är dock alla inte här… Hon kommer alltid att saknas. Jag blir alltid förbannad när jag tänker på detta, men sorgen vinner alltid över ilskan och till slut är jag bara ledsen.

Julen – en tid där man njuter av harmoni och barnskratt, doften av granris, och glädjen över att vistas inne vid en brasa medan det blåser kallt utanför. Julen bara SKA vara fin.

Nu när jag skriver detta, håller det på att vända. Min kurva går sakta uppåt igen. Som tur var, denna gången var det farligt nära att kurvan hade planat ut som ett rakt sträck, utan liv långt ner -där strax över botten. Jag tror mig veta hur det är att gå in i väggen numera. Att bara få panik över allt som ska göras och inte orka ta tag i något. Att blir förlamad, orkeslös, ett vrak. Jag har varit där (bara i ett dygn, eller två) tills mamma tog tag i mig och ruskade om mig, hjälpte mig att komma ur det hela – innan det hann sluka upp mig. Jag tror att jag ska klara det. Och jag vet hur jag ska klara det. En sak i taget… små små mål om dagen, mera sömn, motion och egentid. Vi ska klara det här. Vi måste. Familjen haverera om inte vi håller. Båda två. Må bara Lilly inte få för mycket biverkningar  den här gången. Bara vi får fortsätta från det läget vi befinner oss i nu, inga bakslag. Vi fixar inte det just nu. Inte bra i alla fall.

Louisa , louisa. 4 år. Inte gammalt. Det försöker jag komma ihåg varje dag, varje gång det känns så lätt att be henne om hjälp, varje gång hon får en allt för hårt tillrättavisning, när vårt tålamod har tagit slut.

Jag har slagit larm hos psykologerna gång på gång, senast bara för 2 veckor sedan. Vi har inte haft någon som har tatt tag i oss. Fast vi ändå har signalerat gång på gång att vi behöver det. Märkligt. Att man inte fångas upp. Att man ska behöver kräva vård, där vi bör tvingas till det. ”Jag klarar mig ju alltid så bra.” Men nu har det gått upp ett ljus för mig. Jag skulle må så mycket bättre om jag förstod vad det är jag håller på med. Om Kristian förstod vad jag håller på med. Om jag förstår vad han håller på med. Osv.                                     Efter alla dessa månader har jag kommit på att jag får panik om Inte allt är planerat in i minsta detalj och att Kristian får panik om allt Är planerat in i minsta detalj. Ingen bra kombination. Men med vetskap om detta kan vi med respekt och förståelse för varandra se till att få ihop livet så att alla klarar av det. Tänk om nån psykolog kunde hjälpt oss att förstå detta för månader sedan. Usch vad vi hade sluppit all panik och ångest.

Kristian sa till mig att jag är lite autistiskt för tillfället och att han har lite ADHD för tillfället. Och sedan sa han: Alla får vi dras med lite bokstäver ibland, mer eller mindre – blir inte ledsen. Gullstrump… 😉

Men vi har också haft många fina stunder den senaste tiden. När vi var på Liseberg. Eller när jag och Kristian och massa 60-, 70- och 80-, och några 90-åringar tittade på Kalle Moreus. Eller när Sanna berättade att hon väntar barn, TVÅ barn. Eller när vi fått umgås med vänner. Eller när vi dansade kring granen. Eller när Louisa såg sitt fina (förskräckliga) illrosa rum för första gången. Eller när hon sedan sa: MAMMA jag visste inte att jag önskade mig allt det här, men jag gjorde verkligen det!!!  Det var höjdpunkter det.

Och livet känns ju hur bra som helst när man kommer på hur lyckligt lottade vi ändå är. Människor i krig. Där alla i familjen kan dö, rädsla om och om igen och när det värsta inträffar -så inträffar det kanske ännu en gång. Nej fy att folk kan hålla på så. Vad är det för människor? -monster.

Vi har det bra. Gäller bara att vi får ihop livet och ser till att njuta, varje dag trots trötthet och stress. Men helst utan.

Som jag brukar säga… Njut, njut och njut! Ni har det bra!!!! Vi har det bra!!! Vi måste bara ta vara på det.

Inga ord om Junis den här gången… Hon hänger med. Som vanligt. Vår solstråle. Alltid lika glad, dock krävande.  Håller på ta tag i hennes sömnvanor. 23 till 11 är ju bra sovit men lite fel tider. Nu är vi redan vid 22-10. Imorgon kanske 21.30???

Skrubs är slut, How i met your mother är igång, Då vet man att man borde ha lagt sig för länge sedan! God natt!

Fast en sak till!

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

Annonser

Read Full Post »